Är det någon mer än jag som ofta har en känsla av en inre oro, en känsla som är svår att sätta fingret på. En känsla av att vara orkeslös, stressad och att aldrig riktigt räcka till?

Här är lite av mina tankar kring vad det är som gör att det känns så och en stor anledning till varför jag förändrade min affärsrörelse. 

Återvinning - vi måste försöka ta tillvara på våra resurser bättre, både i ett miljöperspektiv men också ur ett rent humanistiskt perspektiv.

Shopping och allmän konsumtion har blivit en hobby, ett missbruk, ett självändamål som skapar en materialistisk hetsjakt som jag tror ligger till grund till att många mår otroligt dåligt. 

Vi har skapat ett ekonomiskt system som bygger på att vi måste spendera annars kollapsar ekonomin. Det vill säga vi måste jobba mer och mer, producera mer och mer för att kunna konsumera mer och mer. 

Detta leder inte bara till att vi utnyttjar planetens resurser till det yttersta det leder även till att vi får mindre och mindre av det som vi alla känner att vi redan har för lite av, TID. 

Vårt levnadssätt skapar en ständig hets, en inre oro och en form av känsla att vi aldrig riktigt räcker till. Vi jagar något som vi tror ska göra oss lyckligare men som istället bara gör att vi mår sämre och sämre. Vi springer runt med ett ständigt dåligt samvete i jakten på något som aldrig går att hinna ifatt.

Vi saknar idag tid till allt som egentligen betyder något. Som att uppfostra våra barn, ta hand om våra äldre, umgås med nära och kära och ta hand om oss själva. Vi saknar tid att göra något som många har blivit fruktansvärt dåliga på och som jag tror är otroligt viktigt. 

Att göra ingenting!

Vi lämnar bort våra barn tidigare och tidigare och framför allt längre och längre för att kunna jobba mer och mer för att tjäna mer. Bara för att kunna köpa något vi eller våra barn egentligen inte behöver. 

Vi sätter våra äldre på hem, ger dom urusel mat och har aldrig tid att hälsa på dom. Varför? Jo vi har ju inte TID, vi hinner helt enkelt inte. 

Vi blir fetare och fetare och sjukare och sjukare. Gymmen är fulla av människor som desperat försöker att kompensera sin dåliga livstil med ett snabbpass innan eller efter jobb. Varför ser det ut så? Jo vi tar en massa genvägar för vi saknar... ja just det TID!

Vad är det vi jagar?

Vad håller vi på med?

Se dig omkring i ditt hem. Hur många saker skulle du klara dig utan? Ganska många skulle jag tro?!

Tror vi måste hitta ett sätt att, kanske inte, stoppa ekorrhjulet men åtminstone få det att snurra lite långsammare. 

Vi måste sluta att planera så mycket och börja leva. Inse att det är livet som passerar förbi just nu. Ta tillvara på tiden, umgås med nära och kära, ta dig tid att prata och lyssna på dina medmänniskor. 

Upplev! Öppna ögonen, se dig omkring. Njut av nuet. Imorgon kan det vara försent eller rent av slut!

Inte f-n blir dagen bättre av en "nöjestur till ett stort köpcentra" 

Åk och hälsa på farmor, ta en tur i skogen, laga mat tillsammans. 

Ska du konsumera gör det på något du verkligen behöver och då framför allt på något som är bestående, något hållbart.

Köp kvalitet, handla lokalt och närproducerat och köp svensktillverkat.

Återvinn och låt gammalt bli nytt!